Ljusare natthimmel stör djurlivet

Allt mer pekar på att inte bara enskilda arter utan hela näringskedjor påverkas när ljusföroreningar stör ekosystemen, vilket leder till minskad biologisk mångfald.

Annika Jägerbrand är lektor i biologi vid högskolan i Gävle och publicerade i somras en artikel i tidskriften Science som tar upp hur olika arter påverkas av artificiellt ljus. Hon har en gedigen bakgrund som ekolog och intresserar sig för hållbar stadsutveckling. Hon märker att ljusdesigners tänker om när de lyssnat på henne.

På flera håll i Europa ökar medvetenheten, men mycket finns kvar att göra.

Göteborgs Stad har tagit fram en vägledning för belysning av allmän plats i kommunen. Christina Vildinge är med som sakkunnig.
_ Tekniken som finns idag gör det möjligt att reglera belysningen på ett nytt sätt och låta den gå ner till ett minimum när ingen är på plats. Alla cykelvägar behöver inte vara upplysta. Vi tittar också på hur vi kan skapa mörka korridorer. Samtidigt är belysning en fråga om demokrati och inkludering. Det gäller att identifiera vilka platser som kan släckas ner, var det behövs belysning och på vilket sätt, förklarar Christina.

Cellulosa ersätter plast

Inom EU ska alla förpackningar vara återvinningsbara till år 2030.

Sedan några år pågår forskning om hur cellulosa kan användas för att ersätta plast. I Schweiz arbetar svensken och materialforskaren Gustav Nyström på forskningsinstitutet Empa.

Schweiziska Lidl samarbetar med forskarna och hoppas kunna ta fram en gångbar lösning för hur cellulosa baserat på grönsaksrester kan förlänga exempelvis gurkors hållbarhet, men det dröjer till idén kan omsättas i praktiken.

Ljusfestivaler anpassar sig till energikrisen

Är det berättigat att genomföra ljusfestivaler trots klimat- och energikris? I Tidskriften Landskap berättar LTH- docenten Katarina Hennig varför ljusplanering är viktigare än någonsin. I samma artikel intervjuas också Margaretha Stenmark, som arbetat på Sveriges mest kända festival, Lights i Alingsås, i många år.

Saltlösning nyckel i nytt energisystem

Orkidéodlaren Hanspeter Meyer visar det nya energisystemet som provkörs i hans växthus.

Systemet har tagits fram av
Serena Danesi, som är kärnkraftsingenjör i botten. Nu undersöker hon och hennes medarbetare på ZHAW hur saltlösning kan användas för att värma upp, kyla och kontrollera luftfuktigheten i växthus.

Samma teknik används också för att torka örter och återvinna vatten.

Koldioxidtank ett minne blott

Avfallet är en guldgruva

Varmare klimat gynnar invasiv bärfis